«I den tyske diktaren Johannes Bobrowskis (1917-1965) poesi knyts ett fascinerande nät mellan de många kulturer som kommit att växa fram vid södra Ôstersjöns kustland och slätter, i trakterna av dagens Litauen. Med sin särprägade stil, en syntes av romantik och modernism, tränger han in i sin barndoms värld och landskap. Oändliga vidder i geografin, oändliga djup i tidsperpektivet: det är som besvärjer han ett avlägset och oåterkalleligt förflutet när han anropar floder, städer, byar och de människor som levde där. Mellan barndomen och diktarens egen tid ligger det andra världskriget som en mörk skugga, ett oöverkomligt trauma.

Urvalet och översättningarna i denne samlingsvolym har gjorts av Lars-Inge Nilsson som också har skrivit ett personligt efterord.»